Resumé av veckan...

I onsdags (24/8) skulle jag göra mitt första läropass ihop med Mia på Tammsvik Konferens & Herrgård men läran varade i tio minuter sedan fick vi dela upp oss och kasta oss in i verkligheten. Tiden bara sprang iväg och när vi sedan var klara med ruschen så var klockan nästan så mycket att det var dax för frukostrutinerna. På Torsdagen fick vi lite mer tid till lära men 24.00 skulle jag sitta brandvakt i ena byggnade så resterande lära fick vi ta på fredagen. På lördagen var det dax för mig att prova mina vingar på egen hand och det gick riktigt bra.

Söndagen bestod av trevligt sällskap, god mat och gott vin =)

Måndagen blev det en lugn förmiddag och sedan på eftermiddagen åkte jag och Jennifer in till Åkersberga...

 

Efter en eftermiddag i Åkersberga centrum med Jennifer så får man höra den ena lustiga kommentaren efter den andra.. Tex när vi köpte skor så frågade expediten om Jennifer ville ha impregnering till skorna varpå Jennifer svarar  ”Nej, jag är aldrig ute när det regnar”  expediten skrattade och sa ”det va nog dagens sämsta ursäkt. Eller nej det är nog månades sämsta ursäkt” Som svar på det säger Jennifer ”men ibland är jag smart” hon häver även ur sig ”fast ibland är jag ute när det snöar” både jag och expediten skrattar gott åt grodorna som flödar ur hennes mun och sedan drar jag med mig henne ur butiken.

 

När vi sedan är på väg hem stoppar Jennifer en bit godis i munnen, fräser till, gör en rolig min och sväljer sedan slänger hon ut resten av godisbiten genom rutan och säger ”i vår familj får vi lära oss att svälja” Jag totalt knäcker mig av skratt och hon kan inte förstå vad som är så roligt men även hon börjar skratta och sen kan vi nästan inte sluta skratta. Men efter en stund kommer nästa kommentar ”visst är det jobbigt när man tror att en godis är sur så är den salt” ytterligare en gång knäcker jag mig av skratt men när hon sedan förklarar hela situationen så förstår jag vad hon menar men det lät jäkligt kul när hon plötsligt bara häver ur sig det.  Den sista biten trampar jag på ordentligt på gasen så vi ska hinna med färjan och slippa stå och vänta på nästa. Precis när jag börjar dra på så säger Jennifer ”vänta!” varpå jag saktar ner lite och då letar hon upp en ny godis bit och säger ”så, kör!” vi hade en väldig tur och han med färjan med en minut till godo =)

 

Tur att jag skrev bloggen i eftermiddags för nu har jag varit igång på jobbet sen jag började 21:00 och jag har fortfarande en del kvar att göra. Nu blir det en välbehövlig kaffepaus innan jag sätter igång igen =)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0